Gretlanda och Hjelmstedts – errata och tillägg
Rättelser beträffande boken Gretlanda och Hjelmstedts.
11. Bildtext. Tilltalsnamnet på Rolfs mamma var Ingrid och inte Anna Lisa (som var hennes andranamn). Hon kallades även ”Stor-Ingrid” för att särskilja från ”Lill-Ingrid”, flicka nr 3 i första raden på samma fotografi. För släktskap och namn se även uppställningen över ättlingar till Per Danielsson Blomberg på sidan 185.
43. Det låg i äldre tider två ladugårdshus på samma plats som senare John Anderssons ladugård. Dessa var två av de tre ladugårdar som åskovädret brände ned den 12 augusti 1868. ”Hemmanet var delat i två lotter” – Genom denna kunskap från Nordiska muséets kartbeskrivning (1918) låter vi förstå att Lars Olofssons och Eva Håkansdotters Nedregård var en av dessa lotter, d.v.s. halva ”Johna” gård, vars ägarlängd (s. 64) därigenom kan kompletteras. Frågan om vilken gård Lars och Eva flyttade till, och hörde hemma på, ställs även under rubriken ”Holgera Skattegård” på s. 83, eftersom Eva var dotter till Håkan Larsson därstädes. Den tredje ladugården som brann låg bara några meter söder om de ovan nämnda – på andra sidan fänadrevet och hörde till gården som senare blev Henning Hjelmstedts.
52. I bildtexten på s. 52 står systrarna Annas och Helgas namn i fel ordning. Helga var yngst, f. 1898 och Anna 1889.
60. I bildtexten på s. 60 står Paul och Ester, ska vara Paul och Nanny (de gick i skolan tillsammans).
66. Källgrens hus uppskattades 1918 att vara c:a 50 år gammalt, d.v.s. byggt omkring 1868 (omkring 1850 enligt den mer sentida uppgiften för Sveriges bebyggelse).
73. Larsastûva kalldes även Stenstûva (”Stenstugan”, med rikssvenskt språkbruk i Nordiska muséets anteckning). Hjördis Hjelmstedt drog sig till minnes att hennes far även använt detta namn om huset ifråga, som han dessutom ägde, efter tillköpet av ”Johna Övregård” på 1940-talet. Nordiska muséet skriver: Enligt traditionen skulle huset ha byggts av sten, i stället för av timmer på hävdvunnet sätt, därför att återuppbyggnadsarbetet i Borås efter 1827 års brand tog så mycket virke i anspråk, att som det hette, ”di här i Rångedala inte hade annat å bygga mä än te mura mä gråsten. Kalken körde di mä oxa ifrå Falköping”. Sagesman: Stenstugans ägare, trädgårdsmästare Henning Hjelmstedt i Rångedala. (1949).
Borås byggdes verkligen upp som en ny trästad efter branden trots alla propåer om stenhus (Palm, Borås Stads Historia, vol I, s. 286), så Hjelmstedts utsaga är nog inte helt utan grund. Men till saken hör också att det var en Boråsare, Anders Lund, som lät uppföra detta hus, och att han använde mångsysslaren C. G. Rydins helt nya och patenterade gjutningsmetod för uppförandet. Rydin annonserade i pressen (t.ex. Aftonbladet 1836) om några av husen som redan uppförts med metoden, uppenbarligen som referensobjekt. Sannolikt kände Rydin och Lund varandra, med tanke på annonseringen och att Larsastûva måste ha varit ett av de allra första husen som uppfördes med ”den Rydinska methoden”, redan 1834. Anders Lund var handelsman och titulerades senare tracteur (värdshusvärd).
77. a) På sidan 77 saknas uppgift om att Henning Hjelmstedt inköpte Larsastûva av John (1940-tal?).
77. b) Lars Larssons dotter Josefina Larsson (1867-1934) uppgavs i församlingsboken som ”husägare” i Gretlanda. På sidan 77 i Gretlanda-boken antas att hon var ägare till någon av byggnaderna som ingått i föräldragården ”Larsastûva”. I maj 2022 framkom en karta vars beskrivning uppger att Josefina ägde det hus som i boken kallas ”Lellestûva” (Lindeslätt 2, Gretlanda 1:18), mellan vägen och Hjördis Hjelmstedts bostadshus. Det var mycket riktigt tidigare en del av Josefinas föräldragård ”Larsastûva” och såtillvida inget fel i boken, men notisen om Josefina Larsson borde ha legat på sidan 79, med Josefina som första kända innevånare i Lillstugan. Hon bodde där 1918 (sannolikt tidigare). Stugan med tomt avstyckades 1935, året efter Josefinas död.
77. c) På torpet Lönnelid bodde änkan Elin Jansdotter till sin död 1883 (uppgiften kan tillfogas s. 77). Hon stämdes i slutet av sitt liv av Korpral Quick, på en summa av 16 kr plus ränta, ett obetalt lån. Se Sjuka änkan Elin i Lönnelid, Gretlanda.
81 a) Vid bokens utgivning saknades ännu kunskap om att ”Henninga” gård hade flyttats från norr om vägen. Boningshuset låg före 1897 bakom familjen Petterssons hus, och ladugården ännu längre in, på södra sidan av ”fänadrevet” som går in från landsvägen mellan Kjellgrens och Holgera hus. Detta förklarar även hur ladugården kunde brinna ned samtidigt som de på ”Johna” gård 1868 – de låg helt nära varandra, se kompletteringen för sida 43 ovan.
81 b) Henning Hjelmstedts köp av ”Johna övregård” anges i boken med ett tveksamt ”1950-tal?” – Det måste dock ha skett tidigare eftersom Henning uppges som ägare till ”Stenstugan” (Larsastûva) i en anteckning från 1949 (Nordiska muséet).
86. Det gamla boningshuset på ”Arvida” gård (Jagersjös) flyttades enligt Nordiska muséets uppgift till platsen 1812 (det framgår ej varifrån) och var positionerat med ena gaveln mot vägen. Det nuvarande huset uppfördes 1928, nästan i 90 graders vinkel mot det förra huset, med framsidan mot vägen.