Om kyrkor
Nedan följer styckena under rubriken ”Om kyrckior”, från sidan 37-38 i den av Herman Lundström och kyrkohistoriska föreningen utgivna ”Kyrckiostadgar för Westerås stift” av biskop Johan Rudbeck, från första hälften av 1600-talet. Kursiv text inom [klamrar] är min egen.
CAP XV.
Om kyrckior.
- Kyrckiones äghor [äro] tweggehanda: fasta och rörligha.
- Fasta äghor äro kyrckionnes grundh eller wall,
ther hon är bygd vppå. Item prestebool, klockarebool, stom-
mar medh åker och engh, som ther till höra. - Vppå thessa äghor skal hwar kyrckioheerde be-
schrifwa een klaar [be]rättelse, huru store the äro, huru
månge öreslandh theras råå och röö etc. Och läggia thet
in vthi kyrckionnes kista och annat ther emoot sända till
domkyrckian at bewara. - Skola och vpsökias gammul bref, så monga, som
kunna ther om finnas, förnyias, i kyrckionnes book in-
schrifwas. - The rörligha äghor äro och tweggehanda, nemb-
ligha inventarium och kyrckionnes inkomst. - Inventarium är åter: annat kyrckiones eghit, annat
prestagårdzens och klockaregårds. - Thessa inventaria skal och kyrckieheerden låta
reenschrifwa och lefwerera annat i kyrckionnes kista, och
annat til domcapitelet. [D.v.s. en inventarieförteckning till den egna kyrkokistan och en annan till domkapitlets.] - Kyrckionnes inkompst är och tweggiehanda: åhr-
ligh inkompst, som är bygningssädh etc, och owiss in-
kompst [oviss inkomst], som är testamente, förähringar, böthe till kyrckian klockepenningar och penningar för lägherstädher [gravar]. - Vtaf kyrckionnes åhrligha inkomst skola the hol-
las widh macht, hwadh taak och mur tilkommer, fenster
och innanbygningh af the owissa inkomster. - Kyrckiobalcken må sochnemännerna sielfwe hålla
när hwariom är sitt stycke tildeelt. [Kyrkobalken måste här syfta på inhägnaden runt kyrkogården. SAOB har under uppslagsordet BALK ett exempel i den betydelsen, från Laurelius i KOF II. 1: 402 (1659): ”Muren eller balcken kringom Kyrckiogården”, samt en längre förklaring under ordet KYRKA, där med referens och exempel från Westerås kyrkiostadgar, d.v.s. denna text.] - Ligger kyrckiegård nedher all, böthe hwar 3 m:?.
Ligger huuss nedher, böthe 3 öre, och ware sochnennes een-
saak, som i kyrckiobalcken står. [Kyrkobalken står här i sin ”normala” betydelse av kyrkolag.] - Moste för den skull wijdh hwar kyrkio wara
een eller twå kyrckiowäriande eller sysslomen, som kyr-
kionnes inkompst vpbära och henne på bygningh flitigt och
trolighen anwenda. - The samma skola åhriighen göra biscopen eller
prowesten ther rekenskap före, tå han visiterar. - Moste och wara ther öfwer kyrckiorådh eller kyrc-
kiones sexmän, hwilka skola befalla sysslomennerna, hwadh
the byggia skola, hafwa inseende medh them och hielpa
them vthfordra, hwadh som nogor till kyrckian gifwa skall. - The skola och hafwa vnder hender beskeed, hwadh
kyrckian tilkommer, them skall thet i händer inventeras
och the thet sammaledhes androm. - Ther kyrckia eller kyrckiegård genom slagsmål
eller annat sådant äro wordne oskäre, som man pläghar
kallat, tå skal ther ingen tijdhegärd ¹ hållas, för än saken
är kungiord biscopen. Sedan schrifwer biscopen prosten till.
¹ ) Upsala-hdskr. tijdhegård.
Hela boken finns tillgänglig och någorlunda bra OCR-behandlad (sökbar) på https://archive.org/details/kyrkiostadgarfr00lundgoog/page/n4/mode/2up