Treskiptes
Att någon fick plikta en summa pengar till treskiptes eller treskiftes innebar att bötesbeloppet delades eller skiftades i tre lika delar. Ordet ”skipte” är detsamma som ”skifte”. Jämför med betydelsen av begreppen storskifte och laga skifte där det handlade om mark som delades upp (på ett nytt sätt) mellan sina ägare.
Det avslutande s:et i ”treskiptes” kommer sig av att prepositionen till kräver det (partitiv eller eventuellt genitiv?); jämför med andra uttryck där samma konstruktion med -s ännu lever kvar, såsom att ”gå till fots” eller ”springa till skogs”. I släktforskningssammanhang stöter man relativt ofta på treskiftesbegreppet i domböckernas resolutioner, när påföljden är böter. Bötesbeloppet delades då i tre delar, mellan kronan (kungen), häradet eller staden och målsäganden.
SAOB skriver följande under uppslagsordet TRE-SKIFTE:
1) [fsv. þräskipte] (numera bl. ngn gg om ä. förh.) delning i tre (lika stora) delar, särsk. i fråga om att fördela l. dela ngt mellan tre i sådana uttr. som (gå) till treskiftes l. dela ngt till treskiftes, särsk. med avs. på böter (vanl. mellan kronan, häradet l. staden o. målsäganden); jfr skifte 1. JönkTb. 111 (1525). Fins .. (sjukt djur) medh köttmånglaren, böte 40. Mark. til treeskiptes Konungenom, Stadenom och Målsägandenom. (OrdnLilleTull. 1622.)