Tolkens andel av vattenflödet vid SMHI:s mätstation Bosgården, Gingri
Viskan, som är den nordligaste av de fyra ”Halländska åarna”, har sin upprinnelse i sjön Tolken på Västergötlands högland. Sjön ifråga är reglerad för vattenkraft och belägen till största delen i Ulricehamn, men med sin sydvästra del i Borås kommun (Äspered). Vattenfall AB äger och sköter sjöns reglering för elproduktion nedströms i Gingri, vilket innebär att de höjer eller sänker en dammlucka beroende på tillgång och behov av vatten samt utifrån (än så länge) frivilliga åtaganden att inte understiga viss nivå eller visst flöde.
Viskan inleder sitt lopp norrut, från Tolkens norra spets, till sjön Mogden, västerut genom de mindre Härna-sjöarna till Marsjöarna (Varnum, Rångedala och Tärby) och vidare genom Gingri till utloppet i Öresjö, Fristad. Därefter söderut genom Borås.
Mätvärdena nedan kommer dels från Vattenfalls statistik kring tappningen från Tolken, dels från SMHI:s mätvärden i Gingri och har tagits fram för att åskådliggöra Tolkenvattnets andel i Viskan vid utloppet till Öresjö, i normaltillstånd (medelvärden) samt vid extremtillstånd (torka respektive högflöden).
Årsmedel
Årsmedeltappningen från Tolken var 2002-2020 1,06 m3/s.
Årsmedelflödet vid Bosgården var 2002-2020 5,67 m3/s
1,06 / 5,67 = 18,6%
Medeltappningen från Tolken i juli-augusti 2002-2020 var 0,54 m3/s.
Medelflödet vid Bosgården i juli-augusti 2002-2020 var 2,93 m3/s
0,54 / 2,93 = 18,4%
Utslaget på c:a 20 års medelvärden (Vattenfalls nuvarande tappningsstrategi) utgör alltså andelen vatten från Tolken nästan 1/5 (18–19%) av vattnet vid mätstationen i Gingri, såväl på helårsbasis som om man tittar på sommarmånaderna juli-augusti.
Extremperioder utgör viktiga undantag
Vad som är värt att observera är att det periodvis finns stora avsteg från medelvärdena. Dessa extremtider och undantag är viktiga att belysa:
Perioder av torka
Under torrperioden 2018 tappade man i genomsnitt 0,3 m3/s i juli-augusti och under samma period var medelflödet 0,272 vid mätstationen i Gingri. I sådana lägen innebär det att 90% av vattnet i Gingri kommer från Tolken.
Enstaka dagar kan vara än mer extrema, såsom 5-6 augusti 2018 då det endast uppmättes ett flöde om 92 l/s vid Bosgården i Gingri, och Vattenfall uppgav för samma tidpunkt ett flödet från Tolken om 300 l/s. Övriga tillflöden nästan noll varför beräkning av relevant procenttal är omöjlig; för mycket vatten har försvunnit genom avdunstning i Mogden och Marsjöarna. De 300 literna från Tolken torde uppskattningsvis ha utgjort en andel på 95–99% i mätstationen i Gingri, dessa mest extrema dagar.
Perioder av översvämning
Även vid extrema högflödessituationer kan andelen av Tolkens vatten i Gingriflödet bli avsevärt större än medelvärdet. Exempelvis 2020-02-28 då dammluckorna vid Tolken var öppnade så att de släppte 8,0 m3/s till Viskan, och flödet i Gingri var 23,1 m3/s. Under denna dag innebar det att Tolkens andel av Viskans flöde i Gingri var 35%.
8 / 23,1 = 34,6%.
Tolken har ännu inte genomgått prövning enligt Nationell plan för omprövning av vattenkraft (planen ”pausad”, på nationell nivå 2022). Borås kommun har i december 2021 lämnat in en ansökan till Mark- och Miljödomstolen om att använda Tolken som dricksvattentäkt (kompletteringar pågår vården 2023). I ansökan återges en schematisk skiss med allt tjockare gröna streck som markerar att Viskans vattenmängd ökar ju längre från Tolken man kommer, vilket naturligtvis är korrekt eftersom bäckar och små-åar förser huvudflödet med mer vatten allteftersom – men ansökan visar inte på Tolkens större värde i extremsituationerna. Då och då hänvisas till felaktiga siffror. Min tanke med denna sida är att göra de korrekta siffrorna lättillgängliga. SMHI har en mätstation i Gingri. Flödet vid mätstationen torde vara ungefär detsamma som Viskans utlopp i Öresjö, eftersom det inte finns några större tillflöden på sträckan mellan Gingri och Fristad.
Andreas Jansson, april 2023.
Historiska flöden (stationskorrigerade dygnsvärden för Gingri mätstation, nr 3245) finns för 2010–idag: https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ (Observera att alla punkter som inte utgörs av mätstationer är behäftade med en osäkerhet eller felmarginal som kan vara mycket stor eftersom flödena då istället baseras på beräkningar och är helt beroende av modelleringens träffsäkerhet för perioden.
”Hydrologiskt nuläge” visar flödet under de senaste dagarna, samt även prognos om innevarande dag och några dagar framåt (Gingri nr 3245): https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/