På milen – frihetsmilen

När texten ”på milen” eller ”på mil.” förekommer i gamla jordeböcker – vid ett frälsehemmans namn, eller i dess marginalanteckning – innebär det att gården ifråga låg på mindre än en mils avstånd från det säteri som den hörde till.

Milen, i uttrycket ”på milen”, avsåg frihetsmilen. Avståndet mellan säteriet och dess tillhörande gårdar avgjorde vilka skatter som skulle betalas till kronan (staten). Om en allmän frälsegård låg på mindre än en mils avstånd från sin sätesgård, innebar det vissa skattelättnader, som att jordeboksräntan var nedsatt eller uteblev, och att mantalsränta ej skulle betalas.

Jag går inte närmare in på detaljer vad gäller skatten, utan vill istället rikta in mig på själva uttrycket ”på milen”, som kan te sig svårbegripligt utan sitt sammanhang.

Idag skulle man troligen ha skrivit ”inom milen”. SAOB tar upp betydelsen av ”på milen” under uppslagsordet ”på”, och förklarar att t.ex. ”på tredje tusende” betyder ”mellan två och tre tusen”.

På milen betyder därmed ”på den första milen”, alltså innan första milen är ”uppfylld”; jämför med år, där ett barn är på första året från födelsen till dess att det första året är fyllt.

 β) (†) i sådana uttr. (angivande mängd l. antal) som på annat l. tredje tusen(de) l. hundrade, mellan ett o. två resp. två o. tre tusen l. hundra; äv. i sådana uttr. (angivande avstånd) som på femte milen lång, mellan fyra o. fem mil lång; jfr 33, 42. The wore wehll på tridie tusende. Svart G1 166 (1561). (Till bommarna) will behöfwes på annedh twsendh stocker. HB 2: 200 (1583). Detta Pastorat som är på femte milen långt. VDAkt. 1760, nr 381.
Källa: https://www.saob.se/artikel/?unik=P_2557-0006.8XDv&pz=3

Nedan en bild från 1670 års Jordebok från Tärby socken, Ås härad, där uttrycket ”på milen” förekommer.

H:e [Högvälborne?] N:e [?] Gref. Jåhann Oxenstierna gabrielßons Under påtorph på Mil. förmedlat – 1/2. I högra kolumnen uppges gårdens namn ”Öhnna” och dess brukare ”Peer”, samt den skatt (ränta) som skulle upptas, här 1 årlig häst och 1 konungshäst. Hästarna innebar från början en skyldighet att ta emot och utfordra hästar, men med tiden kom det att bli ett namn på en skatt som betalades med andra medel. Påtorp är Påtorps säteri i Fristad. Dess ägare – och därmed även ägare till Lillegården/frälsegården på Öna – var Greve Johan Gabrielsson Oxenstierna af Croneborg f. c:a 1615 d. 1664.
Källa: Jordeböcker Älvsborgs län, SE/RA/55201/55201.15/42 (1660:1), id: A0055713_00320

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *