Västgötagården, Varnum

Några anteckningar om Ågården och Västgötagården i Varnum efter en titt på handlingar från 1670-talet.

Vid sommartinget i slutet av juni 1672 förekommer i domboken en gård vid namn Stora Västergården i Varnum, detta under rubriken SKAFTESKIUTNING, där försäljning och köp av gårdar kungörs. Det torde vara Stora Västgötagården som antingen haft ett annat namn, eller som har fått ett felaktigt namn i denna dombok. Det är syskonen Jonsson som säljer sin gård till Börje Nilsson Drakenberg:

Kom för rätten Swen och Gunnar Jonssöner i hwarnum, fullmechtige och myndige för sig och sin Sysköner Anders och Pär Jonssöner, Sampt Systeren Elin Jonsdotter till afhenda sigh sin och deras arfwingar, den Byrdzrätt uti Stoora wästergården hwarnum, som är 2 1/2 ℔ Ränta, hemulade och fast Tillägnade dhen öfwersten wälb: H:r Börge Nillßon Drakenberg, hans wälb. Fruu, Barn och efterkommande arfwingar för full och Högachtig betalning ett hundrade Rd:r 50 INSPECIE och 50 uti gångbart Sölf:r My:tt.

I mantalslängden för 1673 uppges:

Wästegiöteg. _ _ _ Swen [1 Bondhe och 1 hustru]
Ågården  _ _ _ _ _ Säteri [inget mantal anges för Säteri]

Källa: Mantalslängder 1642-1820 Älvsborgs län 1642-1820 (P) 32 (1673) Bild 1900 / sid 1004 (AID: v224305.b1900.s1004, NAD: SE/RA/5520315)

Ågården finns än idag, medan Stora Västgötagården eller Gamlegården låg på andra sidan Viskan, där vi idag hittar Varnums församlingshem Västanå.

I jordeboken för samma år (1673) och även långt tidigare, såsom 1650 återfinns följande anteckning, eller snarlik, vid Västgötagården, Varnum:

Oluuf i Wästgiöttegården
"Kiöpt af W:e Börgie Nillßon Drakenberg, på Råå och Röör, och brukaß under Sättegården Ågården 
1/2wa gården"

Källa: Jordeböcker, JordeböckerÄlvsborgs län, SE/RA/55201/55201.15/56 (1673), bildid: A0055716_00276

Västgötagården hade alltså inköpts av välborne Börje Nilsson Drakenberg, på rå och rör, men brukas under sätesgården Ågården. ”Rå- och rörshemman” är landbohemman inom ett säteris gränser. Såväl rå som rör är benämningar på gränsmarkeringar, jmf ord som råmärke och rör (i betydelsen stenröse).

I 1670 års jordebok uppges Ågården vara byggd till sätesgård. Ett säteri skulle vara ståndsmässigt byggt och bebos av en adelsman, för åtnjutande av säterifrihet (ett slags skattefrihet som även gällde dess underställda hemman).

Oluuf på Västgötagården, i jordeboken 1670 och 1673, är troligen en äldre innehavare av gården, och ett sätt att identifiera gården över tid (i 1600-talets jordeböcker) – snarast att likna vid ett gårdsnamn. På samma sätt kan man se att Västergården i Äspered, Gingri omnämnts Anders Elfs gård, långt efter att nya ägare kommit dit efter Anders Elfsson, och Oluf i Önne (Ön, Tärby) långt efter denne var borta.
Sven som upptas i mantalslängden torde vara Västgötagårdens verklige brukare, som bodde där med hustru och kanske minderåriga barn; eventuella barn framgår sällan i mantalslängder, även om det förekommer.

Omkring 1675-76 har det eventuellt hänt något; skrivningen angående Västgötagården lyder nu:

Kiöpt af W:e Börgie Nillßon Drakenberg, afhyst och inhyst Under Sätesgården Ågården.

Att avhysa är, enligt SAOB, en juridisk term som innebär att låta ett hemman vara utan egen åbo och egna åbyggnader samt att förlägga det under annat, som svarar för dess räntor och skattebesvär.

Mantalslängden för 1674 uppger följande för Västgötagården som där endast benämns som ”Warnum”:

"Warnum _ _ _ Lagt und. Säteriet Ågården" [inga namn på brukare] 

Källa: Mantalslängder 1642-1820 Älvsborgs län 1642-1820 (P) 33 (1674) Bild 1690 / sid 1047 (AID: v224306.b1690.s1047, NAD: SE/RA/5520315)

Min gissning är att byggnaderna på den gamla Västgötagården har rivits omkring 1674, och att bruket och gårdens räntor från den tidpunkten sköts från Ågården.

Andreas Jansson 2019