Heta hällen i Brämhult?

— Vid Brämhults kyrka nära Borås och i Åhs härad, på kyrkbacken strax utanför kyrkporten är en stor stenhäll upplagd på fyra kullerstenar såsom fötter; och ännu i slutet af 1700-talet var sed att bruden, efter utkomsten ur kyrkan, uppsteg på denna häll och där qvarstod medan hästarne för hemresan rustades iordning. Ehuru detta endast ifrågakom för ”kronbrudar”, och sålunda på visst sätt var ett bruk till heders, måtte det väl ändock befunnits temligen besvärande, att således vara utsatt för mängdens åskådande, hvadan icke otroligt synes att talesättet: ”stå på heta hällen” af sådan sed uppkommit.
Källa: http://www.mnhs.org/newspapers/lccn/sn86063886/1902-07-09/ed-1/seq-2
Gamla och nya hemlandet, 1902-07-09.

Kyrkorna i Sjuhäradsbygden (1981) skriver följande om samma sten:
”På kyrkogården ligger en mäktig 18 cm tjock stenhäll, en s.k. brudsten. C. J. Ljungström* berättar att det förr var sed att bruden när hon kom ut från kyrkan steg upp på hällen och stod där medan hästarna rustades i ordning för hemresan. Denna sedvänja upphörde i början av 1800-talet. En del fördjupningar på brudstenen vid Brämhults kyrka tyder på att den ursprungligen kan ha varit en offerhäll.”
Källa: Gustaf Markving, Kyrkorna i Sjuhäradsbygden (1981), s. 58-59.

* C. J. Ljungström är den i Västergötland välkände prästen Claës Johan Ljungström (1819-1882), vars informativa häradsbeskrivningar varje hembygdsvän bör ha i sin bokhylla – njutbar läsning, ibland med viss humor; tag t.ex. beskrivningen av björnen i Ljungströms bok om Redvägs härad: ”Björnen (Ursus Arctor), hvilken förr någon gång, såsom en föga välkommen gäst från främmande ort, här infunnit sig, har, såsom det vill synas, upphört med sina besök, litet missnöjd med den dåliga skogshushållningen och de årligen talrikare mossodlingarne.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *