Om kyrkor

Nedan följer styckena under rubriken ”Om kyrckior”, från sidan 37-38 i den av Herman Lundström och kyrkohistoriska föreningen utgivna ”Kyrckiostadgar för Westerås stift” av biskop Johan Rudbeck, från första hälften av 1600-talet. Kursiv text inom [klamrar] är min egen.

CAP XV.
Om kyrckior.

  1. Kyrckiones äghor [äro] tweggehanda: fasta och rörligha.
  2. Fasta äghor äro kyrckionnes grundh eller wall,
    ther hon är bygd vppå. Item prestebool, klockarebool, stom-
    mar medh åker och engh, som ther till höra.
  3. Vppå thessa äghor skal hwar kyrckioheerde be-
    schrifwa een klaar [be]rättelse, huru store the äro, huru
    månge öreslandh theras råå och röö etc. Och läggia thet
    in vthi kyrckionnes kista och annat ther emoot sända till
    domkyrckian at bewara.
  4. Skola och vpsökias gammul bref, så monga, som
    kunna ther om finnas, förnyias, i kyrckionnes book in-
    schrifwas.
  5. The rörligha äghor äro och tweggehanda, nemb-
    ligha inventarium och kyrckionnes inkomst.
  6. Inventarium är åter: annat kyrckiones eghit, annat
    prestagårdzens och klockaregårds.
  7. Thessa inventaria skal och kyrckieheerden låta
    reenschrifwa och lefwerera annat i kyrckionnes kista, och
    annat til domcapitelet. [D.v.s. en inventarieförteckning till den egna kyrkokistan och en annan till domkapitlets.]
  8. Kyrckionnes inkompst är och tweggiehanda: åhr-
    ligh inkompst, som är bygningssädh etc, och owiss in-
    kompst [oviss inkomst], som är testamente, förähringar, böthe till kyrckian klockepenningar och penningar för lägherstädher [gravar].
  9. Vtaf kyrckionnes åhrligha inkomst skola the hol-
    las widh macht, hwadh taak och mur tilkommer, fenster
    och innanbygningh af the owissa inkomster.
  10. Kyrckiobalcken må sochnemännerna sielfwe hålla
    när hwariom är sitt stycke tildeelt. [Kyrkobalken måste här syfta på inhägnaden runt kyrkogården. SAOB har under uppslagsordet BALK ett exempel i den betydelsen, från Laurelius i KOF II. 1: 402 (1659): ”Muren eller balcken kringom Kyrckiogården”, samt en längre förklaring under ordet KYRKA, där med referens och exempel från Westerås kyrkiostadgar, d.v.s. denna text.]
  11. Ligger kyrckiegård nedher all, böthe hwar 3 m:?.
    Ligger huuss nedher, böthe 3 öre, och ware sochnennes een-
    saak, som i kyrckiobalcken står. [Kyrkobalken står här i sin ”normala” betydelse av kyrkolag.]
  12. Moste för den skull wijdh hwar kyrkio wara
    een eller twå kyrckiowäriande eller sysslomen, som kyr-
    kionnes inkompst vpbära och henne på bygningh flitigt och
    trolighen anwenda.
  13. The samma skola åhriighen göra biscopen eller
    prowesten ther rekenskap före, tå han visiterar.
  14. Moste och wara ther öfwer kyrckiorådh eller kyrc-
    kiones sexmän, hwilka skola befalla sysslomennerna, hwadh
    the byggia skola, hafwa inseende medh them och hielpa
    them vthfordra, hwadh som nogor till kyrckian gifwa skall.
  15. The skola och hafwa vnder hender beskeed, hwadh
    kyrckian tilkommer, them skall thet i händer inventeras
    och the thet sammaledhes androm.
  16. Ther kyrckia eller kyrckiegård genom slagsmål
    eller annat sådant äro wordne oskäre, som man pläghar
    kallat, tå skal ther ingen tijdhegärd ¹ hållas, för än saken
    är kungiord biscopen. Sedan schrifwer biscopen prosten till.

¹ ) Upsala-hdskr. tijdhegård.

Hela boken finns tillgänglig och någorlunda bra OCR-behandlad (sökbar) på https://archive.org/details/kyrkiostadgarfr00lundgoog/page/n4/mode/2up

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *