Soldattorp 510

Backagårdens soldattorp, Finnekumla, Rångedala

Karl Johan Persson Kylin från Tärby, gjorde en mycket kort karriär som soldat för Backagården i Finnekumla by, 1888-89, varefter han rymde till Amerika.

Kylins efterträdare Ljunggren – den siste knekten på stället – blev kvar desto längre; han antogs som soldat för Backagården 1889 och stannade kvar till 1911 då han flyttade till Gunnagården i Varnum.

1920 styckades torpet av från Backagårdarna, efter försäljning på auktion. Det var ”Karl Johansson, Tomta” som gav högsta budet, han som senare skulle gå under namnet ”Kalle i Smedsgår’n”. Lantmäteriets handlingar som upprättades vid försäljningen utvisar vilka ägor som hörde till torpet och var soldatbostaden låg.

Protokoll fört vid auktion å försäljningen av soldatstommen n:o 510 (31) under Backagården i Rångedala församling den 25 Juli 1919.
Hemmanet säljs under följande villkor:
500 kronor betalas kontant vid slaget och resten vid tillträdet som får ske den 14 mars 1920 och utropades hemanet för bud och överbud. För högsta anbudet stannade Herr Karl Johansson Tomten med 2000 kr (tvåtusen kr) för hus och jord.
Den växande grödan frånsåldes särskildt. Med soldattorpet medföljer ej betesmark, torfmosse el. skog mer än som fins å hemanets jord. För övrigt får köparen emottaga hemanet till hela sin vidd enl. karta som det är och befins samt enligt arendokontrakt emellan ägarne och arendatorn. Alla kostnader för utbrytning och lagfart betalas av köparen. Roteintresenterna skola tillhandahålla lagfartsbevis i och för fastas sökande.

Rångedala som ovan
Alb. E. Svanström
Med förestämde (kontragt) protokoll förklara vi oss såväl köpare som säljare till alla delar nöjda vilket härmed erkännes:
Som nämnda köpesumma 2000 kr denna dag är till fullo betald varder den härmed kvitterad.
Rångedala den 14 mars 1920.

Köpare: Karl Johansson
Säljare: Herman Johansson 3/32, Linus Jansson 3/64, Hallqvist 3/32, Mathilda Kristjanson 9/64

Lagfartsboken anger säljarna med större noggrannhet: Herman Johansson, Linus Jansson, A Hallqvist och Matilda Kristiansson samt Erik Johansson och h. h. Anna Johansson, ävensom Albin Hallqvist och h. h. Maja Hallqvist.
Utdrag ur Lagfartsbok 1875-1932, s. 141 (Ås, Vedens och Bollebygds häradsrätt CIIIaa:1).

Att skattehemmanet 3/8 mantal Finnekumla nr 3 Backagården i Rångedala socken av Ås härad vid den 3 augusti 1867 fastställt laga skifte erhållit en areal av tillsammans 61,2497 hektar; samt
att det till detta hemman hörande soldattorpet nr 510, vilket vid offentlig auktion den 25 juli 1919 försålts till Karl Johansson i Tomten, innehåller i två skiften en ägovidd av tillhopa 1,9420 hektar med det läge och de gränser, som angivas av å omstående sida tecknade karta, betygar
Vänersborg i lantmäterikontoret den 16 april 1920 [signatur] förstelantmätare.


Karta och text enligt akt 15-rån-avs37. Avsöndring 1920-05-04.
Källa: Lantmäteriets historiska kartor
https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=6&sd_base=lm15&sd_ktun=00040o8a&mdat=20170718004611834235

Torpstugans plats

Själva torpstugan låg på den avstyckade tomt som idag heter Finnekumla 3:10 med adress ”Finnekumla Backgården 10”.
Bengt Fransson skrev 2008: ”Idag finns inte något kvar av det gamla soldattorpet, men på 1950-talet byggde John Svensson upp ett litet bostadshus här.”
Torpstugan ser på kartan ut att ha legat på exakt samma ställe som dagens hus, men var sannolikt mindre. Platsen ligger på fastigheten Finnekumla 3:10, på såväl 1961 års ek. karta, som idag 2019. Den del av soldattorpets mark som låg i omedelbar anslutning till stugan (väst-syd-väst om stugtomten), var redan 1961 inlemmad i den intillgränsande Backagårdens ägor.

Överlägg på flygfoto från 2000-talet, av kartbild från avstyckningsakt rörande Backagårdens Soldattorp år 1920. Den ”upplysta” åkern (med tomtplats för hus i öster) utgör den del av torpets mark som låg i direkt anslutning till Backagårdens inägor. De starka röda strecken är dagens gränser.

Paul Jansson, Öna, född 1901, skrev 1976 ner minnen av sin barndoms Finnekumla, här ett stycke som berör soldattorpet och de närmast liggande ställena:

På främre Backagården bodde Johan Kristiansson kallad Jansson med hustru Tilda och fyra barn: sönerna Karl och Axel, den senare död i spanska sjukan 1919 samt döttrarna Hulda och Edit. Gården övertogs 1919 av Albin Hallqvist. Även han har fyra barn: sonen Olle samt döttrarna Greta, Britta o Siv.
Ovanför gården fanns en stuga i vilken bodde en man som kallades för snickarn, namnet okänt för mig. Något längre upp mot marken låg ännu en stuga i vilken bodde en man kallad Alltakalle, skulle varit bror till Emmeli Pettersson i Nolgården. Ännu högre upp låg Backagårdens knekttorp; där bodde knekten Ljunggren med hustru och två barn: sönerna Rikard och Ferdinand. Ljunggren inköpte senare Gunnagården i Varnum vilken sedan övertogs av sonen Ferdinand.

Soldattorpets åker vid Färgatorpet

Det andra skifte som hörde till torpet ligger 100 meter nordväst om Färgatorpet. Det är ett hörn (trekantig form) på andra sidan den åker som ligger närmast Färgatorpet.
På den ekonomiska kartan (”Tärby-bladet”) från 1961 heter skiftet ”16:1 IV”.

I närheten av Tomten och Färgatorpet ligger en triangelformad åker som hörde till Backagårdens soldattorp. Se markering med pil och text i bilden.

Andreas Jansson 2019

(Torpets köpare 1920, Karl Johansson på Tomta/Smedsgården, var för övrigt kusin till min farfars mor, och Linus Jansson – som nämns som en av torpets säljare – var min farfars far.)

5 reaktioner till “Soldattorp 510

  • 2019-12-17 kl. 02:11:51
    Permalink

    Vad spännande med lite historia och bakgrund kring Backgården 10 där jag bor:)

    Svar
    • 2019-12-17 kl. 09:06:29
      Permalink

      Det var roligt att höra!
      Har du som bor där sett några spår av det gamla soldattorpet? B. Fransson skrev i och för sig (som jag återgav i texten) att det inte finns något kvar av torpet, men jag tänker på om någon del av husgrunden skulle kunna vara kvar från det gamla torpet, eller om det finns någon gammal brunn?

      Svar
      • 2019-12-17 kl. 12:59:23
        Permalink

        Brunnen finns kvar,jättevacker på insidan, mkt glasskärvor runt hönshuset. Det är omöjligt att gräva omkring huset för det är stenar överallt, kanske gamla grunden.

        Svar
  • 2019-12-17 kl. 20:33:00
    Permalink

    Spännande tycker även vi i huset bredvid, Altalyckan. Namngett efter Alta-Kalle, som ska ha bott i en backstuga här. Vi fick reda på lite grann av Uno Gunnarsson innan han gick bort.

    Svar
    • 2019-12-18 kl. 20:55:25
      Permalink

      Så bra! Uno var pappas kusin. Uppmuntrande att ni som bor närmast har råkat hitta fram till min sida och tycker det är roligt att ta del av uppgifterna.
      Har ni förresten hört något om ”Snickarn” som min farfar Paul kallade honom i texten jag återgav ovan? Snickarns stuga skulle också ha legat där i närheten och jag har inte kommit på vem han var.

      Svar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *