Älvsborgs lösen – Tärby 1613-1614

Freden vid Knäred 1613 innebar att ett krigsskadestånd – en lösensumma på 1 miljon riksdaler – skulle betalas till Danmark; detta för att Sverige inte permanent skulle gå miste om Älvsborgs fästning inklusive stora områden däromkring (nuvarande Göteborgstrakten och flera härader inåt Västergötland).

Sveriges befolkning var vid denna tid omkring 800.000-900.000 personer.

Älvsborgs lösen skulle hanteras genom beskattning enligt en på förhand bedömd betalningsförmåga:
Adelsman: 32 riksdaler.
Biskop: 20 rd.
Pastor: 16 rd.
Knekthövitsman 12 rd.
Skolmästare 8 rd.
Borgare och bönder: 2 rd.
Tjänstedräng: 1 rd.
Tjänstepiga: 1/2 rd.

Den insamlade skatten bedömdes utgöra på ett ungefär värdet av en tiondel av undersåtarnas lösöre (metaller och boskap). Uppgiften om 1/10 av lösöret kommer från Riksarkivets sida om Älvsborgs lösen.

Alf Henriksson återger i sin Svensk historia en uppgift från den ekonomiske historikern m. m. Eli Heckscher, att de insamlade pengarna inte direkt användes som betalning till danskarna, utan istället primärt för att köpa koppar från bergsmännen i Falun. Denna koppar exporterades med 30% vinst och därtill togs holländska lån (vilka inte till fullo återbetaldes) samt lån från rika privatpersoner, vilka återbetalades med herresäten, avsöndrade från kronans mark.
I och med konstruktionen med kronans köp av koppar, stannade det mesta av pengarna som samlats in i Älvsborgs lösens namn, kvar inom Sveriges gränser!

Enligt Riksarkivets uppgift kunde det vara  kyrkoherden, länsmannen eller häradsfogden  som stod för insamlandet av skatten. I Tärby och angränsande socknar i Ås härad, Västergötland, var det kyrkoherden som förde längd över insamlad skatt. Så här ser såg den ut för Tärby år 1613:

Gårdarna i Tärby 1614 (eventuellt 1613) – skattelängd upprättad vid insamlandet av ”Älvsborgs lösen”.

Gunnar i Tärby B-2 … 4
Lars Esibiörnsson ibm, E-1-K-1-d-1-p-1 … 4 1/2
Anders i Eskilstorpm B-3-p-1-d-1 … 7 1/2
Anders på Thåån[?], B-3 … 6
Anders i Önna, E-1-d-2-p-2 … 5
… Giöstaff i Skrubbe [Skrubbo?], K-1-P-1 … 2 1/2
Swenn på Stompnen, K-1-d-1-p-1 … 3 1/2
Enkiann i Farstorp-1-d-1-p-1 … 2 1/2

Bönder
Håkann … i Tärby, B-2 … 4
Anders Håkansson ibm, B-3-d-1-p-4 … 9
Lars i Segerstorp, B-1-E-1-p-2 … 5
Per i Lilla Segerstorp, B-1 … 2
Lars i Farstorp, b-2, husquina[?]-1 … 4 1/2
Ambiörnnibm, e-1-d-1-p-1 … 2 1/2
Önne, B-1-p-1 … 2 /1/2

På sidan därefter följer kyrkoherdens sigill och kyrkomännens namn och bomärken (se bild nedan).

Att så i sanning ähr, under kyrkoherdens signete och
egen hand, sampt kyrk [sigillet täcker här] mäns boomerkien

Petrus A .. P. in Rangedal
Kyrkoherden var Petrus A. Ravingius (1610-1640) och ”P. in Rangedal” torde väl utläsas Pastoris in Rångedala.

Anders i […]

Swenn Persson ibm

Swenn i Helgare

Hans i […]ulla

Nills i Tångebol

Oluff Håkansson i Rångdal

Per [Bengtsson?] i […]

Oluff i Bållås

Gunnar i Huarnum

Gunnar Persson i Tarby
[ev. Tereby e.d. stavning]

Källa: Bild 201. Tärby. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/33 (1613-1614), bildid: A0066037_00201. [Bilderna är färgjusterade, upprätade och skärpta]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *